Nu är det länge sedan jag hade en blogg, det var nog senast på högstadiet tror jag, Då hade jag absolut ingenting intressant att skriva om, men det var ganska poppis att blogga. Det handlade egentligen om att uppdatera sina klasskompisar och den närmsta kretsen vad man gjorde efter skolan och på helgerna, samt att lägga upp selfies från sin dåliga mobilkamera eller alldeles för dyra systemkamera (som man bara använde i spegeln inne på toan). Jag tror att jag tänkte att det kan vara kul med en blogg för då kan man själv gå tillbaka efter några år och kolla vad man gjorde förr, Det är i för sig sant, men vad gjorde man när man var 14 år? Exakt ingenting, det kan jag lova. Det enda jag fått ut av att kolla på mina gamla bloggar är ångest och stress, Både över texterna jag skrev, de djupa citaten man delade från tumblr, och gryniga webcam-bilder. (Det var förmodligen mycket One Direction också, eftersom det är bandet som hela min högstadietid kretsade kring).
På grund av dessa erfarenheter hade jag tänkt att aldrig skaffa någon blogg igen. Jag ville slippa skämmas över det jag delat med mig av till både bekanta och totala främlingar på nätet. Men nu är jag 21 år, en vettig vuxen människa och redo för att ge bloggandet en ny chans. Jag är dessutom höggravid, vilket kanske kan vara en av anledningarna att jag inte tänker klart. Hur som helst så anser jag nu att jag har något intressant att skriva om för första gången i mitt liv, nått jag kan gå tillbaka och läsa om några år, och nått som är värt att dela med mig av till andra. Oavsett om du som läser själv är eller har varit gravid, om du har tänkt skaffa barn i framtiden eller om du bara är nyfiken på hur det är att bli mamma vid en ung ålder. Om inte annat ska jag försöka föra en fin dagbok om sista delen av min graviditet samt bebisens första tid i livet.
Kram på er och välkomna?
Senaste kommentarer